Vi på Creo instämmer – och kan addera alla våra kunder till den listan. Dom investerar allt mer i rörlig kommunikation mot nischade målgrupper. Jag har under mina snart tolv år i webb-tv-branschen inte mött en enda kommunikationschef (och jag har mött många!) som inte tror att det rörliga mediet kommer att växa i betydelse. Anledningarna är flera. Främst att det ger effekt. Mätbar effekt. Både genom marknadsundersökningar och att vi direkt kan se hur många som faktiskt tittat. Men sedan bygger mediet även relationer, det väcker känslor, det skapar igenkänning…

Även bland oss leverantörer av kommunikationstjänster växer mediet i betydelse: vi på Creo är ju specialiserade på detta, men vi ser hur företag som tidigare arbetat mest med PR, event, print, reklam och traditionell tv nu allt mer försöker ta sig in på marknaden för redaktionell webb-tv. Vi välkomnar detta och önskar t.ex. Handelsbanken-tv – som produceras av Strix – lycka till. Vi behöver fler seriösa och professionella tv-producenter att jämföras med!

Helt ofrivilligt tror jag att Adobe med detta placerar flash ett stort steg närmare sin grav, och i ett längre perspektiv kommer html5 att bli standard även på pc-datorer.

När vi utvecklar webb-tv-spelare idag måste vi ta hänsyn till alla plattformar och kunna erbjuda kompatibilitet med Flash, html5, Windows Media och Silverlight. Html5 är plattformsoberoende och fungerar redan idag på de flesta mobila enheter och kräver ingen extra insticksmodul för att fungera på pc-datorer.

Den senaste versionen av Internet Explorer har äntligen fått stöd för html5 video och allt eftersom äldre webbläsare fasas ut kommer html5 att växa och ta över helt. I dag finns för många olika versioner av spelare och tillägg vilket gör det väldigt svårt att utveckla och “ta nästa steg” på internet.

Det finns en internationell standard för hur internet ska fungera som bestäms av the World Wide Web Consortium (W3C) tillsammans med organisationens medlemmar. Denna standard vänder sig både till de som utvecklar mjukvara för internet och till de som jobbar med webbutveckling. Idag är det endast några få som följer denna standard helt. Men sakta men säkert börjar alla närma sig.

Även om en övergång från Flash till html5 enbart i de mobila enheterna kommer att ta lång tid så ser framtiden ljus ut.

I den perfekta världen följer alla W3C och allt är html5-baserat. Om vi någonsin når dit är väldigt osäkert, men jag hoppas!

Artikel på IDG om Adobes beslut
World Wide Web Consortium

Frågan är inte alltid så enkel som det verkar, eftersom det finns flera sätt att mäta nyttan av sociala medier Via sociala medier sprider ju kunden din och sin egen åsikt vidare i både positiv och negativ utsträckning. Hur mäter man resultatet från det?
Smart spårning och mätning behövs för att fullt ut fånga resultatet för en social mediekampanj och samtidigt som man vill söka direkt ROI finns andra värden som bör och kan mätas vid marknadsföring i sociala medier.

Ett utmärkt sätt för att mäta värdet av sociala medier är att titta på hur den presterar i jämförelse med mer etablerade kanaler och metoder såsom traditionell reklam, till exempel banners på webben. Även om du inte kan jämföra detta rakt av, kan du titta på hur de båda faktiskt fungerar för dig när det gäller kvaliteten på trafiken de driver till din webbplats. Ignite sociala media har gjort en studie som du kan läsa här. De tar en av deras (icke namngivna) kunder och jämföra en kampanj som dels bygger på traditionella banners kopplat till en social tävling, dels ett spel som involverar en utlottning som spreds via sociala medier.
I båda fallen drevs trafiken till samma webbplats och det är spännande att se de resultat som genererades.
Intressant med denna fallstudie var att kvaliteten på trafiken från sociala medier visade sig vara mer effektiv än banners. Så även om det kan verka som en bra lösning att köpa trafik via annonser, är det inte nödvändigtvis så att det kommer att ge långsiktigt värde för ditt varumärke.

Fallstudier – exempel
Jag har satt ihop en kort lista med länkar till internationella fallstudier som visar ROI för sociala medier, både genom direkt ekonomisk avkastning, kundlojalitet, upprepad och återkommande trafik och mycket mer.
Kom ihåg att marknadsföring via sociala medier inte är samma sak som annonsering på nätet, det är inte nödvändigtvis något som kan slås på och av för att direkt resultera i intäkter genom att driva trafik till din webbplats och resultera i nya kunder.

IKEA spred sitt showroom till vanliga människor.
Svenska IKEA använde sig av en av de mest populära och grundläggande funktionerna på Facebook, taggning av bilder. De använde den för att sprida sina produkter i så kallade showroom från säljare till vanliga människor. Detta skapade en spridning av budskapet och nya förespråkare över hela världen och resulterade i en ökning på 15% försäljning.
IKEA Fallstudie

Cisco sparade $100,000 på sociala medier
Ett alternativt sätt att se på avkastningen efter en investering i sociala medier, visar fallstudie från Cisco hur sociala teknologier sparat dem över $ 100.000 på en produktlansering.
Cisco Fallstudie

DELL twittrade sig till framgång
Datorföretaget Dell använde Twitter för att skapa “Dell Outlet” och redovisade 3 miljoner dollar i intäkter under ett år som ett direkt resultat av inläggen på Twitter.

Old Spice lägger sina pengar där målgruppen finns
För att verkligen se värdet av en social mediekampanj och hur den kan öka avkastningen på investeringen, är det värt att ta en titt på en av de mest kända och framgångsrika sociala mediekampanjer hittills: Old Spice.
Old Spice Fallstudie

I och med att webb-tv som distributionskanal blir allt mer populärt och numera  blivit ett vedertaget grepp för att sprida innehåll och driva nya intäkter, så ökar också möjligheterna även för de icke kommersiella aktörerna. Att inte ha video integrerat i sin kommunikation, intern som extern, för ett företag eller organisation år 2011 är lika fel som att Aftonbladet eller Expressen skulle sakna en egen webb-tv-kanal.

Creos kunder tar dagligen emot ros för deras satsningar på rörlig bild; kampanjer, webb-tv-program, sändningar, mm. Resebyråer har egna programformat, klädkedjor gör direktsändningar, banker driver egna webb-tv-kanaler, läkemedelsbolag distribuerar studioprogram över webben, industribolag ersätter traditionella presskonferenser med direktsända webb-tv-events… Allt för att kommunicera personligare, stärka varumärket, driva försäljning och förbättra informationen till sina kunder, medarbetare och partners.

När det gäller kreativt användande av tekniken och skapande av innehåll så är jag absolut beredd att kalla det för en explosion. Det händer verkligen massor just nu. Men när det gäller ökningen av antalet dagliga tittare är det kanske dags att inse att den explosionen är över.

Att utvecklingen när det gäller webb-tv i stort är extremt spännande råder det inga tvivel om. Framöver kommer vi att få se många nya kreativa och banbrytande lösningar, både vad gäller innehåll från mediebolagen och kommunikationsinsatser från företag. Det känns extremt uppfriskande att befinna sig mitt i detta!

– Vi gör det här för att nå ut med vårt koncept och för att uppmärksamma vår webbshop och sajt. Det är ett sätt att väcka intresse för vårt varumärke, säger Martin Sundberg, pr- och marknadsansvairg på Grandpa till dagensmedia.se.

Att kvalitén på programmet lämnar en hel del att önska gör egentligen inte så mycket. På nåt sätt passar det Grandpas image att det det svajar i både ljussättning, ljud och utförande (och det kommer säkert bli bättre framöver). Att göra ett webb-tv–program, oavsett kvalitet, för att stärka varumärket och kommunicera mer personligt med sin målgrupp är alldeles utmärkt. Och för ett företag som Grandpa kommer det vara betydligt bättre investerade pengar än traditonell annonsering.

En eloge också för att de valt att göra det live.

Nu tänker nämligen YouTube ge sig in i den traditionella tablålagda tv-världen och starta egna tv-kanaler. Det Google-ägda företaget planerar, enligt Wall Street Journal, att under våren 2012 lansera ett dussintal kanaler inom sport, film, nöje och mode och har satt ett antal film- och tv-producenter i arbete med att ta fram innehållsförslag. Googles egen kommentar: “We don’t comment on rumor or speculation.”

Hur som helst så går ju det här så klart stick i stäv mot den rådande trenden att vi själva vill välja när vi vill se ett program. I alla fall när det gäller tittande på nätet och mobilen. Det finns naturligtvis fortfarande acceptans till att sätta sig framför tv:n för att se sitt favoritprogram en bestämd tid.

Frågan är om YouTube är helt fel ute eller om de tittat i någon kristallkula borta i San Bruno och sett att tablålagd tv är det nya på nätet? Att stora format som Idol, Skavlan, The Daily Show, Desperate Housewives och Melodifestivalen fortfarande fungerar bra vid en exakt tidpunkt är just för att de är stora, gedigna format som attraherar en bred publik. Jag är skeptisk till att Youtube lyckas med att få fram så stora och attraktiva format, i alla fall till en början, och att detta därmed kommer bli lyckosamt.

Men å andra sidan, den som en gång varit involverad i att lägga en tv-tablå vet att konsekvens är det absolut viktigaste. Frågan är dock om det kommer att fungera på nätet också? Redan idag ser vi många privata leverantörer av innehåll till YouTube lansera nya klipp och mini-program på exakt samma tid varje vecka och har satt detta i system för att nå sin målgrupp. Man har helt enkelt redan lyckats skapa ett tablåliknande beteende på YouTube, om än i liten skala och utan YouTubes eget deltagande. Vi lär få anledning att återkomma i ämnet.

Och apropå det här tvära kastet från YouTube, låt oss citera en klok bloggare som nyligen skrev: “Maybe, in a way, we were wrong about YouTube all along? Maybe they don’t want to replace TV… they want to be TV.”

När du loggar in på ditt Facebook-konto är det första du ser flödet av information i ditt nätverk – poster. De flesta av facebooks användare använder standarden “Toppnyheter” för att visa nyhetsflödet, som då plockar de mest intressanta inläggen – dvs de med de flest antal “Gilla” markeringar (eng: Likes), kommentarer och delningar – från personer i ditt nätverk.
Facebook vill inte att du ska bli uttråkad och själv behöva söka upp intressant information.
Reglerna för engagemanget på Facebook börjar och avslutas med interaktioner – omtyckt innehåll, kommentarer och delningar – och ingenstans är detta tydligare än i hur nyhetsflödet fungerar.

Facebooks EdgeRank algoritm avgör vilket innehåll som skall visas i nyhetsflödet. Tonvikten ligger på kvaliteten och värdet på interaktionerna (t.ex. en kommentar är mer värdefull än en “Gilla” markering) och aktualiteten för posten, samt tiden för interaktionen gällande denna. Enkelt uttryckt kommer poster som genererar liten eller ingen interaktion inte synas och överleva i nyhetsflödet utan istället nås genom den enskilde användarens logg (eng: Wall).

Bra innehåll
Som alltid är det viktigt att hålla fast vid huvudregeln om sociala medier när du skapar video och annat innehåll för att dela i ditt nätverk – vara intressant och vara till nytta.
Innehåll som inte är av värde till din publik kommer inte att delas, och kommer inte att få exponentiell synlighet tilldelad av sökmotorer och sociala nätverk. Håll ribban högt på innehållets kvalitet och vara noggrann i beskrivningarna kring dina videor, och du kommer att njuta av en högre grad av synlighet för ditt varumärke.

Att det skrivs och debatteras i frågan är troligtvis bara ett tecken på att vi i norra Europa inte är så långt framme i utvecklingen som vi så gärna vill tro. Faktum är att vi ligger långt efter de modernaste länderna, både vad gäller teknik och konsumtionsvanor. Det finns länder i sydöstra Asien där deras befolkning konsumerar media på ett sätt som är helt främmande för oss. Vi blir stressade av bara tanken att det är så våra redan köriga vardagskvällar kanske kommer se ut i framtiden. Ska vi hänga på snabbtåget så är tiden då du kan luta dig tillbaka i tv-soffan, dricka en kopp Earl Grey i mysbyxor och slötitta på Lennart Persson i Aktuellt snart ett minne blott. Ingen tid för relaxation här inte. Du ska vara uppkopplat och connectad, social och matad med information, nyheter och statusrader tills du kräcks innan du får släcka sänglampan!

DN har träffat Andrew Roy, chef för BBC World News, som berättar om Sydkorea och hur tv-publiken gör när de tittar på tv. Vi på Creo har också varit där och producerat flera filmer i ämnet. Intressant är också att han just kallar det för ett “skräckexempel”. Det är som att säga, “så här vill vi knappast ha det”. I intervjun pratar han också om att allt kommer gå trådlöst via bredband i framtiden, att kabel- och satellit-tv kommer dö som distributionskanal och att det kommer vara allt färre nyhetsprogram på bästa sändningstid i tv eftersom publiken istället loggar in på sajter som Facebook och Twitter för att ta del av det senaste.

Å fan. Gäsp. Jaja. Vi får väl se…

Programmet lanseras nu på måndag och kommer att visas på Fritidsresor.se och Expressen.se.

Detta är intressant ur flera aspekter:

- Allt fler bolag inser att traditionell reklam inte räcker till utan söker andra kreativa komplement, rörlig bild och olika webb-tv-format tillhör det vanligaste. Lottie Knutsson säger att syftet med den här satsningen är att ”väcka lust”, och eftersom de väljer den här kanalen går det att tolka som att det inte räcker med vanligt reklam.

- Kvällstidningarnas tv-redaktioner skriker efter bra innehåll (helst sponsrat och färdigfinansierat eftersom deras budgetar är förhållandevis små) och det är inte konstigt att Fritidsresor lyckats få ytterligare en distributionskanal för sitt program genom Expressen.

- Stora företag och organisationer blir, med god hjälp av duktiga produktions- och kommunikationsbyråer, leverantörer av innehåll till tv-redaktioner. Vi har det senaste året sett ett antal exempel på att företag kommer med innehållsidéer och färdiga programkoncept till tv-redaktionerna. Många idéer förverkligas. Vissa blir lyckosamma. Somliga dör ut snabbt.

- I och med att vi ser fler och fler webb-tv-satsningar från företag och organisationer kommer vi också se fler kommunikationschefer agera programledare i tv-program, både kända och mindre profilerade. Många av dem syns redan i rutan i interna tv-program, men när de tar klivet ut genom brandväggen så får man också vara beredd på recensenternas och publikens åsikter. Något som kan vara nog så svårt.

Men samtidigt som vi lägger mindre tid framför tv:n har det totala tv-tittandet ökat i hela världen de senaste åren. Förklaringen till den här paradoxen är så klart, som diagrammet nedan visar, att vi lägger allt mer tid på att titta på rörligt innehåll i vår dator, telefon, iPad osv. Oavsett om det handlar om film, tv-program eller korta klipp så är trenden att vi använder våra bärbara apparater i allt större omfattning.

Trenden visar att tv-tittandet online snart är lika populärt som “broadcast”-tittandet. Och det troliga är att online-tittandet till och med går om. Men när händer det? Om 10 år? 5 år? 3 år? Vem vet… Å andra sidan, när det väl händer så kommer ord som online tv, on demand tv, IP tv, mobi tv eller broadcast tv vara förpassade till papperskorgen. Då kommer vi återigen kort och gott att prata om titta på television – oavsett vilken skärm vi använder.